Faran under ytan i Vättern - En naturskatt i kris
- Anki
- 1 juli
- 4 min läsning
Uppdaterat: 8 juli
En blogg från Anki om föroreningarna i Vättern och varför detta påverkar även dig!
Vättern ligger där, stilla och blänkande. Men hur mår sjön egentligen under ytan? Vättern är inte bara Sveriges näst största sjö. Den är också en av våra viktigaste dricksvattentäkter och en plats som försörjer hundratusentals människor med rent vatten varje dag.
Man kan lätt tro att sjön mår bra när man står vid stranden och ser det klara vattnet, men tystnaden i nyhetsflödet betyder inte att allt står rätt till. Tvärtom.
Mycket av det som pågår i Vättern är tyst, långsamt och nästan osynligt – men ändå allvarligt.
En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) från maj 2024 visar att nivåerna av PFAS, en särskilt skadlig variant av PFAS, överstiger miljökvalitetsnormerna – och har gjort det stabilt i flera år.
Varifrån kommer föroreningarna?
De största orsakerna till föroreningar i Vättern är:
Flygplatser och militära övningsområden där brandskum har använts.
Avloppsvatten från reningsverk.
Utsläpp från industrier och gamla deponier.
Luftburet nedfall via regn och snö – vilket står för ungefär hälften av tillförseln.
"Vattnet i Vättern byts ut först efter ungefär 60 år. Det gör att kemikalierna riskerar att stanna kvar – länge."
Ett ekosystem i obalans
Föroreningar påverkar inte bara oss människor. Kemikalierna lagras i bottensediment och i fiskar, vilket kan skada vattenlevande organismer och rubba balansen i sjöns känsliga naturmiljö.
Det här är inte bara ett hot mot vattenkvaliteten – det riskerar att påverka rekreationen och naturupplevelserna som tusentals människor söker i Vättern varje år.
1. PFAS – ett osynligt men växande hot
Ett av de största problemen i Vättern idag är PFAS – svårnedbrytbara kemikalier som ibland kallas evighetskemikalier. De bryts inte ner i naturen och samlas i både djur och människor.
Under flera år har man mätt upp förhöjda halter av PFAS i Vätterns vatten, bottensediment och fiskar.
Fakta: PFAS i Vättern – vad säger kostråden?Livsmedelsverket och länsstyrelserna rekommenderar:
Fiskarter som ofta har höga PFAS-halter:
| Hur påverkas vår hälsa?PFAS är kopplat till flera hälsorisker:
Livsmedelsverket inväntar nya, troligen strängare, gränsvärden från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA. De väntas komma under 2025–2026 och kan leda till skärpta kostråd och lagar. |
2. Kvicksilver
Vad? Tungmetall som ansamlas i näringskedjan.
Källa: Historiska utsläpp från industrier, atmosfäriskt nedfall (t.ex. via förbränning av kol).
Effekt: Nervsystemsskador, särskilt farligt för foster och barn.
Noterat: Halterna är ofta så höga i vissa rovfiskar att Livsmedelsverket avråder gravida från att äta dem regelbundet.
3. PCB (polyklorerade bifenyler)
Vad? Industrikemikalier som förbjöds på 1970-talet men fortfarande finns kvar i miljön.
Källa: Läckage från gamla byggnader, deponier, sediment.
Effekt: Hormonstörande, cancerframkallande, påverkar immunsystem.
Noterat: Finns i bottensediment och i fisk, särskilt i fet fisk.
4. Dioxiner
Vad? Oavsiktligt bildade miljögifter, ofta från förbränningsprocesser.
Källa: Industrier, sopförbränning, klorblekt pappersmassa (historiskt).
Effekt: Mycket giftiga även i låga halter, hormonstörande, fosterskador.
Noterat: Ackumuleras i fisk, framför allt i fettvävnad.
5. Bly och andra tungmetaller
Vad? Metaller som är giftiga i höga halter.
Källa: Ammunitionsrester (bl.a. från försvarets verksamhet), gamla industrier.
Effekt: Skador på nervsystem, njurar, blodbildning.
Noterat: Har hittats i bottnar och i fisk.
6. Mikroplaster
Vad? Små plastpartiklar från textilier, däckslitage, hygienprodukter.
Källa: Avloppsvatten, nedskräpning.
Effekt: Osäker men misstänks kunna bära andra gifter och påverka vattenlevande organismer.
Noterat: Förekomst har bekräftats i Vätterns vatten och fiskar.
Vad du kan göra:
Följ kostråden, särskilt om du fiskar själv.
Stöd eller engagera dig i lokala miljöorganisationer som Bevara Vättern.
Håll dig uppdaterad via myndigheters rapporter och pressmeddelanden.
Ställ krav på politiker och beslutsfattare om tydligare lagstiftning och ökade satsningar på sanering.
Avslutning
En stilla yta – men under finns en kris
Vättern är vacker och ser lugn ut. Men under ytan pågår en tyst kemisk kris. Än finns tid att vända utvecklingen – men det kräver att vi tar problemen på allvar och agerar tillsammans.
AVSLUTNING
Hoppas att du fann inlägget intressant!
📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).
Hälsningar från dagens skribent!
Anki 🌻
Om Anki
Min respekt för livet sträcker sig långt utanför människan – djur och natur har varit mina följeslagare genom hela livet. Jag tror att hur vi behandlar det sårbara säger något avgörande om vilka vi är – både som människor och som samhälle.
Jag är en do'er med båda fötterna i verkligheten. Har jobbat med administration, lärt mig hur företag fungerar – ekonomi, struktur och ansvar – och fått en gedigen förståelse för det som bär vardagen, inte bara visionerna. För mig handlar politik inte om makt, utan om människor. Om att lyfta dem som blivit förbisedda och bygga ett samhälle där fler får plats.
Nyligen tog jag dessutom C-körkort – för i min bok blir man aldrig för gammal för nya äventyr. Jag tror på värme, sunt förnuft och på att erfarenhet ska räknas – inte räknas bort.
Kommentarer