top of page
Kreativt arrangemang

BLOGG

​En blogg om politiken och livet i Sverige för att väcka tankar, delaktighet och engagemang. Med hjärta, frustration, humor och hopp lyfter vi i Bonuspartiet det som känns fel, det som saknas – och det vi drömmer om. Välkommen in i samtalet! Vår värdegrund bygger på FLERA viktiga principer. Som att: människor ska känna att livet är begripligt, hanterbart och meningsfull. Beslut ska stå sig i 100 år till förmån för kommande generationer. Därför kallar vi vår ideologi för Intergenerationell Demokrati™. Och, att människor som bor och lever i Sverige måste vara landets prioritet med oklanderliga kärnverksamheter, ansvar och etik. Jo, en sak till - vi är helt emot slöseri med skattemedel... HELA hemsidan publiceras så snart alla formalia med myndigheterna är klara.​​  PRENUMERERA på bloggen och nyheter från oss!

När lyxkryssare blir en miljöfara - om metanet dom döljer sig på havsbotten

  • Anki
  • 5 sep. 2025
  • 5 min läsning

En viktig blogg av Anki om faran som uppstår när metan frigörs från havsbotten. Prenumerera på våra bloggar och andra nyheter >

Tänk dig ett stort och vackert kryssningsfartyg som glider genom en lugn, grönskande skärgård. Vattnet böljar stilla… men under ytan vaknar något som varit sovande i många lång år.

Det är inte motorn eller bränslet i tanken som är boven den här gången. Det är fartygets egen rörelse genom vattnet som är själva boven som potentiellt får en "miljöbomb" att brisera.


För, plötsligt frigörs en osynlig, kraftfull växthusgas direkt från havets botten – nämligen metan.


Forskare från Chalmers har nyligen visat att dessa “dolda” utsläpp kan vara upp till tjugo gånger större än vad vi tidigare trott.





INLEDNING


  • En debatt som berör oss alla, inte minst kommande generationer


Bakgrund: Nyligen publicerades en rapport som varnar för att fartyg som rör sig över metanrika havsbottnar kan frigöra stora mängder metangas – en växthusgas som är över 25 gånger mer potent än koldioxid på 100 års sikt. Studien menar att ökad sjöfart i Arktis och andra känsliga områden kan accelerera utsläppen, vilket skulle påverka klimatet globalt.


Förslaget om fler fraktleder och ökad sjöfart har väckt både intresse och kritik. Miljöorganisationer pekar på risken för accelererad klimatförändring och negativa effekter på marina ekosystem, medan industrin ser möjligheter till ekonomisk tillväxt och nya transporter. Debatten visar tydligt hur komplexa frågor om ekonomi, klimat och naturresurser är – och hur nära våra beslut om transporter är kopplade till jordens framtida klimat.

Ökad metanutsläpp i Arktis kan påskynda permafrostsmältning och påverka känsliga ekosystem, vilket hotar både marina djur och klimatet globalt.


Bubblor från botten – en osynlig kraft

I grunda, syrefria och organiskt rika havsområden ligger metanet lagrat i bottensedimenten, ofta i små bubblor som väntar på att släppas fria. När ett stort fartyg passerar händer något

dramatiskt: trycket förändras, vattenmassan rörs om och metanbubblorna skjuts upp mot ytan. På några sekunder kan stora mängder gas frigöras till atmosfären.


Forskarna beskriver det som pulser – korta, men intensivt kraftfulla. Sammantaget kan de

ge betydande utsläpp under ett dygn.




– “Våra mätningar visar att fartygspassager utlöser tydliga pulser av höga metanflöden från vattnet till atmosfären. Även om pulserna är korta, blir den totala mängden under ett dygn betydande,” 

Amanda Nylund, forskare vid Chalmers och SMHI.


27 gånger starkare än koldioxid

Metan är ungefär 27 gånger starkare än koldioxid sett över 100 år. Det betyder att även små utsläpp kan ha enorm påverkan på klimatet. Det Chalmersledda teamet upptäckte var att farleder med fartygstrafik kan släppa ut tjugo gånger mer metan än ostörda områden – något som hittills ofta förbises i mätningar av sjöfartens klimatpåverkan.

I en studie från Chalmers tekniska högskola mättes metanutsläpp från fartyg i en grunda farled till cirka 120 kg per dygn. Eftersom metan är över 25 gånger mer potent än koldioxid, innebär detta att ett enda fartyg kan ha en betydande påverkan på klimatet under sin passage.


Upptäckten som förändrade bilden

Fenomenet upptäcktes av en slump under mätningar i Nevabukten i Östersjön. Forskarna såg plötsligt att metanflödena steg varje gång ett fartyg passerade. Vad som först såg ut som brus i data visade sig vara nyckeln till en helt ny förståelse av sjöfartens påverkan.


– “Upptäckten av fartygens hittills okända påverkan är viktig för att förbättra de globala uppskattningarna av metanutsläpp,” säger Johan Mellqvist, professor vid Chalmers.

Fartygstyper och mekanik

Kryssnings- och containerfartyg gav de största och mest frekventa pulserna, medan ropax-färjor också stod för betydande utsläpp. Bulkfartyg, trots sin storlek, släppte ut mindre.


Forskarnas förklaring: propellerkonfigurationer, till exempel dubbla propellrar, skapar kraftigare omblandning och frigör mer metan.


Det är alltså inte bara fartygets storlek som styr utsläppen, utan också dess mekanik och rörelse.


En global blind fläck

Det som hände i Nevabukten är bara början. Flera av världens största hamnar, från Rotterdam och Antwerpen till Singapore och Shanghai, ligger i grunda, syrefria områden.


Forskarnas oro: sjöfartens totala metanutsläpp kan vara kraftigt underskattade globalt.


 I Rotterdam hanteras årligen cirka 28 000 oceangående fartyg och 91 000 inlandsfartyg. I Antwerpen registrerades 21 072 ankomster av havsgående fartyg under 2024. Singapore ser över 130 000 fartyg passera varje år, medan Shanghai hanterade 49,158 miljoner TEU under 2023. Forskarnas oro: sjöfartens totala metanutsläpp kan vara kraftigt underskattade globalt. – “Nästa steg är att uppskatta hur stora dessa effekter kan vara globalt… Det är mycket troligt att vi även där underskattar metanutsläppen,” säger Ida-Maja Hassellöv, professor vid Chalmers.


– “Nästa steg är att uppskatta hur stora dessa effekter kan vara globalt… Det är mycket troligt att vi även där underskattar metanutsläppen,” säger Ida-Maja Hassellöv, professor vid Chalmers.

Vad händer nu?

Studien, publicerad i Nature Communications Earth & Environment, är unik i sitt slag. Nästa steg blir att mäta i fler hamnar och kartlägga den globala effekten.


  • Borde fartyg sänka farten i grunda farleder?

  • Behöver nya metanmätningar bli obligatoriska i miljörapporter?

  • Kan fartygsdesign och propellersystem utvecklas för att minska omblandningen?


Forskare och internationella organisationer, som IMO, har redan föreslagit lösningar: fartyg kan sänka farten i känsliga områden, propellerdesign kan förbättras och metanutsläpp kan mätas regelbundet.





En fråga vi inte kan ignorera

Sjöfarten är redan en tung utsläppskälla. Men nu vet vi att det inte bara handlar om bränslet i tanken. Varje gång ett stort fartyg passerar kan en osynlig våg av metan frigöras från havet till atmosfären.


Frågan är inte längre om detta sker – utan hur mycket, och vad vi kan göra åt det.


Vad tycker du? 


Bör hamnar och rederier redan nu agera för att minska fartygsutlösta metanutsläpp – eller ska vi vänta tills forskarna har räknat ut den globala effekten?



Bonuspartiets ståndpunkt

Metan är ett dolt klimathot. Bonuspartiet vill synliggöra utsläpp, stödja forskning och driva på åtgärder som skyddar klimatet – både lokalt och globalt.



Som i alla bloggar avslutar vi med att titta på:


Bonuspartiets 100-årsprincip™




100-årsprincipen – dagens beslut formar framtidens klimat

  • stå sig i ett sekel – beslut som är hållbara och relevanta långt in i framtiden

  • vara reversibla – så att kommande generationer kan justera eller ångra dem

  • ge framtida generationer kontroll – över resurser, möjligheter och beslut i sin samtid


Är 100-årsprincipen tillämpbar här?


Ja – kanske mer än i något annat fall.


Metanutsläpp från grunda farleder är ett dolt klimatproblem som kan påverka vår planet under decennier framåt. Varje fartygspassage som frigör metan i havets bottensediment kan ses som en liten, osynlig ”klimatbomb”. Om vi menar allvar med 100-årsprincipen måste vi fatta beslut som skyddar både ekosystemen och framtida generationers handlingsutrymme – innan det är för sent.


Det betyder:


  • att regler och åtgärder för sjöfarten ska vara långsiktiga och robusta

  • att tekniska lösningar och miljöskydd måste kunna justeras utan att framtida möjligheter försvinner

  • att kommande generationer ska ha kontroll över både havets resurser och klimatets utveckling


100-årsprincipen påminner oss: vi är förvaltare, inte ägare, av framtiden.



Avslutande hälsning


Hoppas att du fann inlägget intressant!

📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).


Hälsningar från dagens skribent!


Anki 🌻 

Ledamot i Bonuspartiet

Om Anki


Min respekt för livet sträcker sig långt utanför människan – djur och natur har varit mina följeslagare genom hela livet. Jag tror att hur vi behandlar det sårbara säger något avgörande om vilka vi är – både som människor och som samhälle.


Jag är en do'er med båda fötterna i verkligheten. Har jobbat med administration, lärt mig hur företag fungerar – ekonomi, struktur och ansvar – och fått en gedigen förståelse för det som bär vardagen, inte bara visionerna. För mig handlar politik inte om makt, utan om människor. Om att lyfta dem som blivit förbisedda och bygga ett samhälle där fler får plats.


Nyligen tog jag dessutom C-körkort – för i min bok blir man aldrig för gammal för nya äventyr. Jag tror på värme, sunt förnuft och på att erfarenhet ska räknas – inte räknas bort.


Bloggen är skriven i samarbete med ChatGPT - fel kan förekomma.

 Lagar och rekommendationer kan ha ändrats när du läser detta.


Kommentarer


BONUSPARTIET

IN I RIKSDAGEN 2026

  • Youtube
  • TikTok
  • Facebook
  • X
  • Instagram

© 2025 BONUSPARTIET

Allt material – inklusive namn, modeller, text, idéer, grafik och förslag – skyddas av upphovsrätt. Otillåten kopiering, spridning eller användning kommer att beivras enligt gällande lag.

bottom of page