Frukt och grönsaker med bekämpningsmedel och plast – ett lömskt och dolt hälsoproblem
- Marita Bladh
- 22 juli
- 8 min läsning
En blogg av Marita Bladh om den hemliga besprutningen av frukt och grönsaker och om när hennes son drabbades av allergisk chock och fick åka till akuten.
Notera: Om du också oroar dig över maten vi äter kommer du troligen att uppskatta Maritas nästa stora projekt: Mänsklig Mat™. Mer information om det kommer inom kort.
Varför vet vi inte vad våra frukter och grönsaker är besprutade med? Varför står det inte på förpackningen? Och hur påverkar alla dessa kemikalier vår hälsa – inte minst barnens?
Jag ställer mig dessa frågor varje gång jag står vid fruktdisken. Vi förväntas göra "medvetna val", men hur kan vi det när den mest grundläggande informationen – om kemikalierna som använts – döljs för oss?
Varför får vi inte veta?
I Sverige och EU regleras hur mycket bekämpningsmedel som får finnas kvar på maten – men inte vilka medel som använts.
Det betyder att:
Du kan köpa en paprika som besprutats med 5–10 olika medel.
Du har ingen rätt att få veta vilka ämnen det rör sig om.
Du får inte veta om dessa ämnen är hormonstörande, cancerframkallande eller nervpåverkande.
Myndigheterna hänvisar till att gränsvärdena är "säkra", men moderna forskare varnar bland annat för cocktaileffekten – där flera ämnen tillsammans kan ge helt andra effekter än varje ämne för sig.
En personlig berättelse
En dag fick jag ett samtal från min då 19-årige son. Han lät lite andfådd och skärrad.
"Mamma… jag tror jag fått en allergisk chock. Jag åker till akuten."
Jag frös till och mitt mamma-hjärta åkte upp i halsgropen. Vad hade hänt?
"Jag åt vindruvor, de var nog väldigt besprutade..."
Där och då väcktes något i mig som har förföljt mig sedan dess. Rädslan för vad maten innehåller och hur den har odlats eller framställts. Hur kan det vara möjligt i dagens moderna samhället att man medvetet använder kemikalier som är skadliga för människor?
Detta övergår mitt förstånd! Ja, jag förstår att pengar styr men hur kan det vara möjligt att vi som konsumenter – eller föräldrar – inte ens anses ha rätt till den informationen?
Vindruvor rankas ofta i tester (t.ex. av EFSA och EWG) som en av de frukter med flest bekämpningsmedelsrester. Inte bara en typ – utan ofta flera olika ämnen samtidigt. Vissa importerade druvor har visat sig innehålla upp till 15 olika rester i samma prov.
PLASTKEMIKALIER – MÖJLIGA HÄLSOEFFEKTER
Ftalater, BPA och liknande ämnen (finns i plastförpackningar)
Hormonstörande effekter
Kan påverka testosteron och östrogen – påverkar fertilitet, könsutveckling, ämnesomsättning.
Ökad risk för typ 2-diabetes och fetma
Plastkemikalier är "obesogener" – stör kroppens förmåga att reglera fett och insulin.
Ökad risk för cancer
Särskilt bröstcancer och prostatacancer i djurförsök, och misstänkt koppling hos människor.
Nedsatt spermiekvalitet och fertilitet
Väldigt tydlig korrelation i flera internationella studier.
Fler hälsorisker med bekämpningsmedel
För barn:
Ökad risk för ADHD, autism och lägre IQ vid tidig exponering.
Kopplingar till missbildningar och låg födelsevikt.
För vuxna:
Ökad risk för:
Parkinsons sjukdom
Cancer (lymfom, bröst-, prostata- och leukemi)
Hormonrubbningar och fertilitetsproblem
Autoimmuna sjukdomar
Och detta är inte konspirationsteorier – det finns hundratals vetenskapliga studier som bekräftar dessa samband. Se källförteckning längre ner...
Vanliga bekämpningsmedel frukt och grönsaker
1. Chlorpyrifos (förbjudet i EU sedan 2020 – men fortfarande vanligt i importerade varor)
2. Iprodion
3. Captan
| 4. Boscalid
5. Carbendazim (förbjudet i EU men förekommer i importerade produkter)
6. Imidacloprid (neonikotinoid)
7. Thiophanat-methyl
|
Plastförpackningar – en annan dold källa
De plastförpackningar som frukt och grönt ofta ligger i kan läcka ämnen som:
Ftalater (påverkar hormoner och fertilitet)
Bisfenol A (BPA) (kopplas till cancer, ämnesomsättning, beteendestörningar)
Dessa ämnen kan vandra från plasten till maten, särskilt vid värme, UV-ljus eller längre lagring.
Kan man lita på ekologiskt??
En personlig anekdot om en s.k "månskensbonde": En vän till en vän bor på en av öarna utanför Göteborg. En sen och stilla kväll hörde familjen plötsligt en massa väsen utanför...
"Vad håller de på med, vad är det som låter, pappa?" frågade ett av barnen.
"Det är bara grannen," svarade pappan. "Han är ute och besprutar sina ekologiska odlingar."
Just det. Ekologiska grödor.
Vi vill gärna tro att ekologiskt är helt fritt från gifter – och ja, ekologiskt jordbruk tillåter inte syntetiska bekämpningsmedel. Men det finns ändå vissa godkända ämnen – till exempel naturligt förekommande mineraler eller biologiska preparat – som används, och som i praktiken också sprutas ut med maskiner i kvällsmörkret.
Det är kanske inte lika farligt som konventionell besprutning – men det visar att även "ekologiskt" inte alltid betyder "rent och ofarligt". Och att transparensen är lika bristfällig där som i resten av livsmedelssystemet.
Några tillåtna ämnen inom ekologiskt jordbruk – och vad vi vet om deras risker:
1. Kopparsalter (t.ex. kopparoxiklorid)
✅ Används för att bekämpa mögel och svampsjukdomar (t.ex. potatisbladmögel)
⚠️ Miljörisker:
Ackumuleras i jorden över tid
Giftigt för maskar, svampar och mikroorganismer
Kan påverka markens ekosystem negativt
⚠️ Människorisker:
Vid höga doser kan koppar vara levertoxiskt
2. Svavel
✅ Brett använd mot mjöldagg och andra svampar
⚠️ Risker:
I stora mängder kan det påverka jordens pH och mikroorganismer
Vid inandning (för lantbrukare) kan det irritera lungor och slemhinnor
Ingen känd långtidseffekt i maten – men arbetsmiljörisker finns
3. Pyretrum (naturligt insektgift från krysantemum)
✅ Tillåtet i ekologisk odling som kontaktgift mot insekter
⚠️ Risker:
Kan vara giftigt för bin, fisk och vattenlevande djur
Nedbryts snabbt i naturen – men skadligt vid direktkontakt
Låg risk för människor om korrekt använt, men kan ge allergiska reaktioner
4. Biologiska preparat (t.ex. Bacillus thuringiensis – Bt)
✅ Bakterie som dödar vissa larver – vanligt i ekologiskt jordbruk
⚠️ Risker:
Låg risk för människor – men vissa forskare har efterlyst mer långsiktig forskning
Kan påverka icke-målorganismer (t.ex. fjärilar) om det används brett
Slutsats:
Ekologiska medel är generellt betydligt mindre farliga än kemiskt-syntetiska medel. Men de:
kan påverka jordens mikroliv, särskilt vid långvarig användning
kan skada insekter och djur i omgivningen
kan vara hälsofarliga vid direkt exponering för människor som arbetar med dem
Det är därför viktigt att inte romantisera "naturligt" som per definition säkert. Ekologiskt jordbruk är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt – men även där behövs transparens, försiktighet och medvetenhet.
Ett systematiskt svek mot konsumenten
Det kanske mest frustrerande är att detta är lagligt. Producenter och butiker behöver inte uppge vad de använt, eftersom regelverket inte kräver det. Det som skulle uppfattas som självklart för läkemedel eller kosmetika – fullständig innehållsförteckning – gäller inte alls för färsk mat.
Vad kan du göra?
Välja KRAV-odlat. Kan vara dyrt men kan vara värt det.
Välj ekologiskt då slipper du en del skadliga bekämpningsmedel.
Skrubba, skala eller blötlägg i bikarbonat för att minska rester.
Skala all frukt.
Ställ frågor i din butik – kräv tydlighet.
Sprid kunskapen – prata om detta, dela vidare, ifrågasätt.
Slutord
Det här är inte en liten detaljfråga. Det handlar om vår rätt att veta vad vi stoppar i våra kroppar – och vad vi ger till våra barn. Det handlar om ärlighet, hälsa och framtidens livsmedel. Så länge makten över informationen ligger hos producenter och inte hos konsumenter, är det vår uppgift att fortsätta fråga, granska och kräva bättre transparens.
Bonuspartiets 100-årsprincip™
100-årsprincipen™ innebär att varje samhällsbeslut bör hålla i minst ett sekel, att beslut ska vara reversibla och att vi ska lämna världen i bättre skick än vi fann den.
Är 100-årsprincipen tillämpbar vad gäller besprutning av frukt och grönsaker?
Ja!
När det gäller maten vi odlar, äter och säljer, är principen inte bara tillämplig – den är absolut nödvändig.
För om vi accepterar ett livsmedelssystem där:
vi inte vet vilka kemikalier våra barn får i sig
marken utarmas och förgiftas
bin och biologisk mångfald försvinner
…då är det inte ett system som kommer att hålla i 100 år. Det håller knappt i 10 år.
Men det stannar inte där!
När människor utsätts för hormonstörande, nervpåverkande och genetiskt skadliga ämnen – då påverkas indirekt också framtidens generationer.
Vi vet redan att vissa bekämpningsmedel kan skada foster. Men vi vet inte hur framtidens barn påverkas när deras föräldrar vuxit upp med dessa ämnen i kroppen (+ ämnen från ännu tidigare generationer.)
Vi vet inte hur folkhälsan ser ut om 100 år och ändå behandlar vi maten som om det inte spelar någon roll...
Vi måste börja ställa oss viktiga kontrollfrågor:
Odlar vi med respekt för jorden – eller tömmer vi den långsamt på liv?
Skyddar vi barnen som lever nu och de som kommer att födas i framtiden?
Ger vi människor rätt att veta vad de äter – eller ber vi dem bara blunda?
Om vi börjar svara ja på de frågorna – då bygger vi något hållbart, hederligt och på riktigt hållbart för framtiden. För i varje vindruva, varje jordgubbe, varje morot –ligger ett val och ett framtidsbeslut.
Källhänvisning längst ner i bloggen
AVSLUTNING
Hoppas att du fann inlägget intressant!
📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).
Hälsningar från dagens skribent!
Marita Bladh 🌿
Ordf. Bonuspartiet
Om Marita
Genom årtionden har jag sett Sverige i många skepnader – "the good, the bad, the ugly", som man säger.
Jag har extremt mycket livserfarenhet. Änka och ensamstående småbarnsmamma (då), "Empty nester" (nu). Jag har burit barn, hem, jobb och sorg – ofta samtidigt. Älskar hundar och att vara ute i skogen och plocka svamp.
Har arbetat i kommunala, regionala och globala organisationer, drivit flera olika företag och vunnit pris för ett. Projektledare, coach och samtalsspecialist - för att jag älskar äkta samtal som leder till förändring, lärdom och insikter.
Jag tror på hjärta, förnuft, mod – och att Sverige kan bli blomstrande, rättvist och bra för alla. Därför skriver jag och därför har jag startat Bonuspartiet - ett parti som inget annat.
Vidare läsning
EFSA: Pesticide Residue Monitoring, 2023 – efsa.europa.eu
Livsmedelsverket: Bekämpningsmedelsrester i livsmedel – livsmedelsverket.se
WHO/UNEP: Endocrine Disrupting Chemicals (2013) – who.int
Environmental Health Perspectives: Pesticides and ADHD – ehp.niehs.nih.gov
Kemikalieinspektionen: Plaster i kontakt med mat – kemi.se
Källhänvisningar:
Bekämpningsmedel och hälsa
EFSA – European Food Safety Authority Annual Report on Pesticide Residues in Food, 2023https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/8123→ Visar förekomst av flera resthalter i frukt och grönt inom EU.
Livsmedelsverket (Sverige) Bekämpningsmedelsrester i livsmedel – kontrollrapport 2022https://www.livsmedelsverket.se/bekampningsmedel→ Bekräftar att frukt och bär från tredje land oftare har rester.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Bekämpningsmedel och hälsa – Samlad bedömning av riskerhttps://www.slu.se→ Riskbedömningar kring långvarig lågexponering.
Swan SH, Environmental Health PerspectivesDecreased sperm quality associated with pesticide exposurehttps://doi.org/10.1289/ehp.1103877→ Vetenskaplig studie om påverkan på fertilitet.
Rudel RA et al., Environmental Research, 2012 Food packaging and exposure to endocrine-disrupting chemicalshttps://doi.org/10.1016/j.envres.2012.01.009→ Visar överföring av hormonstörande ämnen från plast till mat.
Cocktaileffekten och långtidseffekter
Karolinska Institutet – Centrum för Arbets- och MiljömedicinHälsorisker med låga doser av kemikalier i kombinationhttps://www.ki.se→ Betonar riskerna med flera ämnen i låga doser.
WHO/UNEP reportState of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals (2013)https://www.who.int→ Grundläggande internationell rapport om hormonstörande ämnen.
Plast och förpackningar
Kemikalieinspektionen (Sverige)Plaster och hormonstörande ämnen i kontakt med livsmedelhttps://www.kemi.se→ Översikt över risker med BPA, ftalater m.fl. ämnen.
European Chemicals Agency (ECHA) Bisphenol A – substance of very high concernhttps://echa.europa.eu/substance-information/-/substanceinfo/100.001.133→ Regleringsstatus och riskprofil för BPA.
Ekologiskt jordbruk – gråzoner
KRAV & EU-ekologisk standardhttps://www.krav.se | https://agriculture.ec.europa.eu→ Regler för ekologisk produktion – tillåtna växtskyddsmedel m.m.
Bloggen är skriven i samarbete med ChatGPT - fel kan förekomma.
Lagar och rekommendationer kan ha ändrats när du läser detta.
Kommentarer