Grön el? Vindkraftverk - med doft av sol, vind, diesel och betong
- Janne
- för 1 timme sedan
- 9 min läsning
Av Janne, 62 – erfaren maskinist, miljövän och sann realist
INLEDNING: Jag har jobbat med maskiner, betong, hydraulik och stål i hela mitt liv. Jag vet hur saker byggs – på riktigt. Och jag vet att det aldrig är gratis. Det kostar – inte bara pengar, utan material, transporter, utsläpp och mark. Även när det kallas "grönt".
En höstdag för inte så länge sen var jag ute och plockade kantareller. Solen låg lågt, luften var krispig, sjön låg spegelblank – och överallt: charmiga små sommarstugor, en plats där människor hämtar andan. Men det enda jag hörde var ett lågt vinande i öronen från vindkraftverken. Ett konstgjort sus som aldrig tystnar. Det var som att någon bytt ut tystnaden mot en maskinhall.
Jag är inte emot vindkraft. Men jag är emot att vi slätar över sanningen. Att vi bygger enorma torn i våra mest naturnära landskap – och kallar det hållbart.
El har alltid ett pris. Frågan är bara vem som får betala det – och hur länge.
Klimatsmart framtid?
Man hör det hela tiden numera: "grön el", "hållbar energi", "klimatsmart framtid". Och visst, jag är den första att säga att vi måste ställa om.
Men det du ser som ett vindkraftverk i fjärran – det är mycket mer än tre blad i vinden. Det är betong, diesel, sprängsten och specialolja. Det är veckor av transporter, ställningar, lyftkranar och underhållsplaner. Det är teknik som fungerar, javisst – men det är långt ifrån magi.
25 betongbilar per verk
Ett landbaserat vindkraftverk kräver mellan 1 000 och 1 300 ton betong i sitt fundament. Det är alltså 20–25 fullastade betongbilar som ska upp på en kulle någonstans. Och i den betongen? Stora mängder armeringsjärn – uppåt 150 ton i vissa fall. Det är inget du blandar till i en cementblandare bakom garaget.
Och detta är innan vi ens kommit till tornet, växellådan, generatorn, transformatorstationen eller de tre 60 meter långa rotorbladen.
Utsläppen finns – bara inte där du tittar
Ett vindkraftverk släpper inte ut koldioxid när det snurrar – men det betyder inte att det är helt utsläppsfritt. Det betyder att större delen av utsläppen sker tidigt i livscykeln: i fabrikerna, i cementugnarna, vid transporter och byggnation. Det är där fotavtrycket finns, inte i själva elproduktionen.
Ett stort vindkraftverk kan orsaka uppåt 300–400 ton koldioxidutsläpp bara från fundamentet. Utslaget på tusentals verk i Sverige blir det betydande – även om det sker som en engångsutsläpp under byggtiden.
Underhåll? Oja.
Ett vindkraftverk är inte något som bara står och snurrar gratis. Det kräver årligt underhåll – och inte lite. Det handlar om specialolja till växellådor och hydrauliksystem (inte något du köper på närmaste mack), filterbyten, elektroniköversyn, och servicebilar som kör långa sträckor för att sköta allt detta. På vintern? Jo, då kan isbeläggning på rotorbladen vara ett problem – och ibland används dieseldrivna avisningssystem för att tina bladen. Det förekommer – men är inte standard. I de flesta fall sker avisning med elvärme, varmvatten eller varmluft, särskilt i nyare anläggningar. Dieselvärmare används främst i extrema klimat eller vid akuta behov.
Och vad händer sen?
Livslängden på ett vindkraftverk är oftast omkring 20–25 år. Därefter krävs enligt miljötillstånd i Sverige att anläggningen nedmonteras och platsen återställs – inklusive fundament och vägar. Det är alltså inte tänkt att betongklumpar ska lämnas kvar. Men i praktiken kan detta dra ut på tiden, genomföras ofullständigt eller bli föremål för ekonomiska kompromisser. Det är inte ovanligt att det blir samhället eller markägaren som får ta ansvaret, särskilt om exploatören har gått i konkurs eller sålt vidare verksamheten.
Jag säger inte nej – jag säger: var ärlig
Jag är inte emot vindkraft. Jag är inte emot teknik. Jag är emot när man säljer in något som "rent" utan att tala om baksidan. För den finns alltid. Solceller kräver gruvbrytning. Batterier kräver kobolt. Kärnkraft kräver uran och långvarigt avfall. Vindkraft kräver allt ovan – fast utspritt över landsbygdens åsar och myrar.
När du står, som jag har gjort, på en fjällväg i Ånge och ser 28 lastbilar med betong rulla förbi, då känns det inte särskilt grönt. Det luktar avgaser, olja och pressat schema.
Så, vad är poängen?
El har alltid ett pris. Det är bara sällan vi tänker på vem som betalar det. Vindkraft fungerar. Den kan vara en del av lösningen. Men kalla den inte utsläppsfri – det är den inte. Kalla den gärna bättre än kol – för det är den. Men låt oss inte tappa kontakten med marken när vi tittar upp mot rotorbladen i skyn.
"Ett enda vindkraftfundament kan motsvara ca 75 varv runt jorden med en modern dieselbil."
Ett enda fundament till ett vindkraftverk kan orsaka lika mycket koldioxidutsläpp som att köra en modern dieselbil 75 varv runt jorden. Skillnaden är att bilens utsläpp sker under årtionden – fundamentets sker på några dagar. Det är inte samma sak – men det visar hur mycket som faktiskt går åt när man bygger något "grönt".
Uträkning:
Uträkningen gäller ungefär 360 ton CO₂ – ett rimligt snitt för ett fundament med 1 000 ton betong och armering. En modern dieselbil släpper ut cirka 120 gram CO₂ per kilometer. För att släppa ut motsvarande mängd skulle bilen behöva köra 3 miljoner kilometer, vilket motsvarar 75 varv runt jorden.
FAKTARUTA De vanligaste fundamenttyperna i Sverige
Det här är den vanligaste typen på slät mark eller mjukare jord.
Består av en stor betongplatta som grävs ner helt i marken.
Fundamentet kan väga 1 000–1 300 ton, ofta med stor diameter och låg höjd.
Det syns inte mycket ovan jord – själva tornet börjar precis vid markytan.
Används där berget ligger grunt, t.ex. i norra Sverige eller i fjälltrakter.
Här borrar man ner ankarstag (långa stålstänger) djupt i berget och använder mindre betong, ofta ca 500 ton.
Det ser ofta mer "direktmonterat" ut.
Vanligare i kuperad, stenig terräng.
Det är lätt att glömma att vindkraftverk faktiskt byggs med vanliga maskiner, material och människor. Betong, armering, transporter, vägar och kablage – allt det där lämnar ett klimatavtryck. Och sen fortsätter det. Verken behöver tillsyn. De behöver specialolja för växellådor och hydraulik, som byts regelbundet. Det är inget man häller i med tratt. Det är avancerade system, ofta högt upp i kallt och blåsigt klimat.
Vindkraft är inte något som bara snurrar av sig självt. Det fungerar – men det fungerar tack vare en hel kedja av arbete, resurser och teknik.
♻️ Avfall – nästa utmaning
Verkligheten slutar inte när rotorbladen börjar snurra. Ett vindkraftverk håller kanske 25 år – ibland längre, ibland kortare. När det når slutet väntar nästa fråga: vad gör vi med allt som blir kvar? Rotorbladen är gjorda av kompositmaterial – starka som bara den, men svåra att återvinna. Tidigare har de grävts ner. Nu börjar nya metoder dyka upp, som att använda dem i cementugnar. Men i Sverige? Där ligger vi fortfarande efter. Och än så länge finns inget riktigt hållbart system för att ta hand om dem i stor skala.
Mark och närmiljö
Det krävs plats för att bygga vindkraft. Fundament, vägar, uppställningsytor, säkerhetszoner. Det pratas ibland om flera hektar per verk – men i praktiken är det ofta en kombination av skogsröjning, vägbyggen och markberedning som gör att stora ytor påverkas. Djur försvinner. Skog bryts. Människor som bor nära får leva med ljud, ljus och skuggor – dygnet runt. Ofta utan att få säga till. Det är en verklighet som glöms bort när vi bara räknar kilowattimmar.
Utsläpp – bara flyttade i tid och rum
Jag är inte emot vindkraft. Men jag är emot att kalla det utsläppsfritt. För när vi bygger något som kräver tusentals ton stål, betong, plast och olja – då sker utsläpp. Kanske inte när vinden blåser, men när materialen tillverkas, fraktas och monteras. Det är inga magiska maskiner. Det är avancerade konstruktioner som fungerar tack vare olja, hydraulik och mänskligt arbete. Det är fortfarande energi med ett pris – bara inte alltid här och nu.
Några saker du sällan får höra om vindkraften:
Rotorbladen är svåra att återvinna, ibland grävs de ner. Det har förekommit, särskilt i USA, men det är inte standard i Sverige. Deponering eller förbränning är vanligare här. Nya tekniker (t.ex. cementugnar) testas, men ännu inte i bred skala.
Efter 25 år är mycket slut - och allt går inte att återanvända.
Fundamenten släpper ut stora mängder CO₂ när de byggs.
Verken kräver specialolja, tillsyn och mycket logistik.
Skog röjs, mark byggs om - och de som bor nära har sällan inget att säga till om. Den lokala förankringen är ibland bristfällig, och beslut tas ofta på regional eller nationell nivå. Men det finns också formella samrådsprocesser, krav på miljökonsekvensbeskrivning och möjligheter till överklagan enligt miljöbalken. Däremot upplever många att deras invändningar inte väger särskilt tungt i praktiken.
Jag har arbetat hela mitt liv med maskiner, metall, betong, skog och mark. Jag vet vad det kostar att bygga saker – inte bara i kronor, utan i resurser. Det jag vänder mig mot är inte tekniken i sig, utan lögnen om att den är fri från konsekvenser. Att vi bygger 150 meter höga torn mitt i naturen, och kallar det hållbart – det är inte bara naivt, det är oansvarigt.
Vi behöver el. Vi behöver bygga. Men vi behöver också ärliga samtal om vad det faktiskt innebär – för klimatet, för landsbygden, för framtiden. Och vi behöver ledare som vågar säga det rakt ut: varje kilowatt har ett pris. Frågan är bara vem som får betala?
100-årsprincipen™ - ett initiativ av Bonuspartiet
100-årsprincipen™ innebär att varje beslut ska stå sig i minst ett sekel och lämna jorden i bättre skick än vi fann den. Tillämpning:
Gynnar det Sverige om 100 år?
Är det reversibelt?
Ger det kommande generationer inflytande?
❌ Tillämpning: dagens vindkraftverk bryter mot 100-årsprincipen
1. Materialet lever längre än nyttan
Fundamenten består av tusentals ton betong och stål. Rotorbladen är komposit – ofta oåtervinningsbara. Ett verk lever i 20–25 år, men lämnar kvar avfall, markförändringar och visuella sår i landskapet långt efter att elen slutat flöda. Det är inte att lämna jorden i bättre skick.
2. Oåterkalleliga ingrepp
När skog röjs, vägar dras och betong gjuts förändras naturen – ofta permanent. Att återställa fjäll, skog eller myr efter ett vindkraftsprojekt är tekniskt svårt och ekonomiskt osannolikt. Det går inte att ångra. Det är inte reversibelt.
3. Framtida generationer får ingen röst
Besluten tas centralt, ofta med bristfällig lokal förankring. Människor får leva med buller, skuggor och blinkande ljus – utan inflytande, och utan ersättning. Avtal och koncessioner binds i 30 år eller mer. Barnbarnen får ta konsekvenserna, men hade aldrig möjlighet att säga nej.
4. Kortsiktig klimatnytta – långsiktigt ansvar
Koldioxidbesparingarna sker nu. Men avfallet, nedmonteringen, logistiken och återställningen blir någon annans problem. Vinsterna skördas tidigt – av företag. Kostnaderna kommer senare – för samhället. Det är inte framtidsansvar. Det är skuld med fördröjd faktura.
💡 100-årsprincipen™ kräver mer än snurrande rotorblad
Det räcker inte att något fungerar idag. Vi måste veta vad som blir kvar när det slutar fungera – och vem som får leva med det. Det är inte att säga nej till teknik. Det är att säga ja till långsiktigt ansvar.
Vi måste börja förvalta Sveriges natur, miljö och samhällen för dem som ska leva här i framtiden – allt annat är själviskt och kortsiktigt.
KÄLLFÖRTECKNING:
Byggnation & materialåtgång
1. Betongmängd per vindkraftverk
Energimyndigheten. (2021). Vindkraftens påverkan på miljö och samhälle.➤ Enligt myndigheten används mellan 1 000–1 300 ton betong för ett vanligt gravitationsfundament.https://www.energimyndigheten.se
2. Armeringsjärn i fundament
Vattenfall. Vindkraft – Så byggs ett vindkraftverk.➤ Uppemot 100–150 ton armeringsjärn kan användas beroende på verkets storlek och markförhållanden.https://group.vattenfall.se
CO₂-utsläpp & livscykelanalys
3. CO₂-utsläpp från fundament
IVL Svenska Miljöinstitutet (2020). Klimatavtryck från bygg- och anläggningssektorn.➤ Cementproduktion släpper ut ca 0,8–1 ton CO₂ per ton cement.➤ Ett fundament på 1 000 ton betong + armering motsvarar ca 300–400 ton CO₂.https://www.ivl.se
4. Livscykelutsläpp för vindkraft
IPCC AR6 (2022). Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change.➤ Vindkraft: 11–20 g CO₂-eq/kWh (livscykel)➤ Kol: 820–1050 g CO₂-eq/kWh➤ Naturgas: 450–500 g CO₂-eq/kWhhttps://www.ipcc.ch/report/ar6
5. Jämförelse med dieselbil
Naturvårdsverket. Klimatpåverkan från transporter.➤ 120 g CO₂/km för modern dieselbil (EURO 6-standard).➤ Jordens omkrets ~40 000 km → 75 varv = 3 miljoner km = 360 ton CO₂.https://www.naturvardsverket.se
Underhåll & avisning
6. Underhållsbehov
Svensk Vindenergi. (2021). Drift och underhåll av vindkraftverk.➤ Vindkraftverk kräver regelbundet underhåll: oljebyten, elektronikservice, inspektioner etc.➤ Specialoljor används i växellådor och hydraulik.https://svenskvindenergi.org
7. Avisningsmetoder
IEA Wind Task 19. (2020). Wind Energy in Cold Climates.➤ Vanligaste metoder: elvärme, varmluft, varmvatten. Dieselvärmare förekommer, men är undantag och används främst i extrem kyla.https://iea-wind.org/task-19
Livslängd, nedmontering & återställning
8. Livslängd
Vindforsk (Elforsk). Livslängdsdata för vindkraftverk.➤ 20–25 år typisk livslängd.➤ Möjligt med livstidsförlängning upp till 30 år med underhåll.https://energiforsk.se
9. Återställningskrav i Sverige
Miljöbalken 16 kap. §§ 2–5:➤ Tillstånd för vindkraftverk ges med krav på nedmontering och återställning.➤ Kommuner och länsstyrelser kan kräva att exploatören sätter av medel för detta.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling
10. Risk för bristande återställning
Naturvårdsverket (2020). Tillsynsvägledning om nedlagda anläggningar.➤ Konstaterar att återställning ofta brister vid konkurser eller bolagsförsäljningar.https://www.naturvardsverket.se
Återvinning och avfall
11. Rotorbladens återvinning
WindEurope & Deloitte (2021). Accelerating Wind Turbine Blade Circularity.➤ Kompositmaterial är svåra att återvinna.➤ Ny teknik utvecklas (cementugnar, pyrolys), men är ej utbredd.https://windeurope.org
12. Svenska återvinningsmetoder
Energiforsk (2023). Återvinning av rotorblad – nuläge och framtid i Sverige.➤ I Sverige sker idag mestadels förbränning eller deponering.➤ Grävning av rotorblad förekom i USA (t.ex. Wyoming), men inte i Sverige.https://energiforsk.se
Lokal påverkan, natur & samråd
13. Arealpåverkan
SLU (2020). Vindkraftens påverkan på skog och djurliv.➤ Ytor påverkas genom vägar, uppställningsplatser, ledningsdragning.➤ Habitatförändringar kan påverka vissa arter, t.ex. fåglar och ren.https://www.slu.se
14. Samrådsprocessen
Miljöbalken 6 kap. §§ 3–5➤ Krav på samråd med allmänheten och berörda intressenter vid miljöpåverkande projekt.➤ Det förekommer kritik mot hur dessa processer hanteras i praktiken.https://lagen.nu/1998:808
Bloggen är skriven i samarbete med ChatGPT - fel kan förekomma.
Lagar och rekommendationer kan ha ändrats när du läser detta.
Comments