Klimatapokalyps och tropiska nätter - eller en mer nyanserad bild av vädret sommaren 2025?
- Marita Bladh
- 17 aug.
- 5 min läsning
En personlig blogg av Marita Bladh angående nyheten om att de tropiska nätterna har ökat i Sverige, sommaren 2025. / Prenumerera på blogg & nyheter här >
Det hände i morse. Jag satt med kaffet i handen, fåglarna kvittrade, solen letade sig in genom köksfönstret… och så slog jag på radion.
Dumt beslut.
Det tog inte många sekunder innan jag fick veta att Sverige nu är mitt i en klimatapokalyps, att tropiska nätter breder ut sig värre än ogräs, och att vi förmodligen kommer behöva paddla kanot till jobbet lagom till jul.
En allvarlig röst från SMHI berättade att vi haft 19 tropiska nätter i år. Det lät väldigt dramatiskt! Jag såg framför mig hela svenska folket i brottarlinne, omgivna med fläktar och svettandes som om alla satt i en bastu utan dörr.
Men så började jag gräva lite, tack vare, ni vet, den där envetna delen av oss som inte nöjer sig förrän man går till botten med vad man hör. Det visade sig att 10 av dessa tropiska nätter inträffade på en liten ö i Luleås yttre skärgård som heter Rödkallen.
Men hallå! Rödkallen ligger ca 2 mil fågelvägen från fastlandet.
Ja, Rödkallen – en ö där havet håller kvar värmen så bra att man säkert skulle kunna koka potatis i badbaljan i augusti. Under tiden har de flesta av oss här på fastlandet sovit gott, utan att vakna i en pöl av svett varje natt.
PRENUMERERA PÅ NYHETER OCH BLOGGAR FRÅN BONUSPARTIET - GRATIS >
Tropisk natt innebär att temperaturen inte går under 20 grader...
En tropisk natt definieras som ett tillfälle då temperaturen inte sjunker under 20 °C. Nattens lägsta temperatur räknas mellan 20.00–08.00, uppger Sveriges Radio. Ett tropiskt dygn innebär att temperaturen håller sig över 20 °C hela dygnet, enligt SMHI.
De flesta av årets inrapporterade data gäller kustområden, där havet håller kvar värmen under natten. I inlandet är dessa nätter dock fortfarande sällsynta. (Miljöbarometern Stockholm)
Nej, allt var inte bättre förr - men många av oss minns 70- och 80-talets varma somrar när vi satt ute halva nätterna, drack vin eller te på altanen och myggorna var så mätta, efter att ha kalasat på oss, att de knappt orkade flyga. Eller nätterna en del av oss till och med sov ute på balkongen för att det var så varmt inne, medan torråskan mullrade på avstånd.
Ingen pratade om klimatkris då — allt vi tacksamt sa var: “åh vilken underbar sommar"!
Från mys till mardröm
Det är något märkligt som har hänt på vägen – från då till nu. Samma väder som förr var en anledning att fira och ta fram kolgrillen, presenteras nu på ett sätt som bokstavligen ger människor ångest. Detta bekräftas även av 1177, som ger tips och råd kring klimatångest och framhåller det som ett legitimt skäl att söka hjälp på vårdcentralen.
Vi får siffror utan sammanhang, mätningar från små öar serverade som hela landets verklighet och en rejäl dos skrämsel - varför? Vem tjänar på det?
Ja, klimatet förändras över hela jorden.
Ja, det är verkligen dåligt med alla utsläpp.
Ja, vi måste absolut vara mer rädda om jorden.
Men att vakna varje morgon med känslan av att vi redan står med ena foten på klimatkatastrofens rand hjälper ingen. Det blir som att stå och stirra på termometern i skräck – istället för att göra något meningsfullt som faktiskt gör skillnad för miljön.
Mina Klimattips!
Här är mina tips till nyhetsredaktioner, experter och självutnämnda domedagsprofeter:
Sluta överproducera, bl.a. mat och kläder. Planeten drunknar i prylar och plast.
Laga och läk jorden. Fokusera på regenerativt jordbruk, plantera träd, vårda haven
Skippa vindkraften, satsa på solenergi. Vi bor inte i Sahara, men vi har mer sol än vi tror.
Och för guds skull – ge oss hela bilden när ni pratar väder, inte bara dramatiska detaljer som skapar ångest.
Kuriosa: Ett seglivat svenskt värmerekord
Detta är lite lustigt:
Det nationella värmerekordet på 38 grader i Sverige är inte från denna sommar, inte heller från den heta sommaren 2018 - eller ens i närtid. Det har uppmätts två gånger - en gång i södra Sverige 1933 och en gång i Mellansverige 1947.
Varför ser det annorlunda ut i inlandet?
Rödkallens fyr
Värmen som hålls kvar under natten beror ofta på uppvärmt havsvatten, och därför är tropiska nätter idag vanligast längs kusterna, särskilt i norra Norrland och längs västkusten. I inlandet är de fortfarande ovanliga – även under varma perioder.
Slutsats: För egen del kommer jag fortsätta dricka mitt morgonkaffe utan att oroa mig för att vår sista dag på jorden är kommen. Och när jag hör ordet “tropisk natt” tänker jag jag le och säga: Åh, vilken underbar sommar! |  |
"Typiskt svenskt"
Vi svenskar är kända för att vi älskar att prata om vädret. Och, kanske är det så vi ska börja prata om vädret igen – med glädje, humor och lite perspektiv.
Som i alla bloggar avslutar vi med att titta på:
Bonuspartiets 100-årsprincip™
Bonuspartiets 100-årsprincip
100-årsprincipen innebär att beslut ska:
stå sig i ett sekel – de ska vara hållbara och relevanta över tid,
vara reversibla – så att framtida generationer kan justera eller ångra dem,
ge kommande generationer kontroll – över resurser, möjligheter och beslut i sin samtid.
Är 100-årsprincipen tillämpbar här?
Ja – 100-årsprincipen är direkt tillämpbar här.
Bloggen handlar inte bara om hur vi tolkar väder och klimat i rubrikerna, utan också om vikten av perspektiv. Vi får siffror utan sammanhang, mätningar från små öar presenterade som hela landets verklighet, och en retorik som skapar oro snarare än förståelse.
100-årsprincipen står som en motvikt till detta: att vi istället ska fatta beslut som håller över tid, med respekt för både historien och framtiden.
När vi minns 70- och 80-talets varma somrar med glädje och jämför med dagens klimatrapportering, som ofta förknippas med ångest, ser vi tydligt hur lätt det är att fastna i fel fokus. Vi stirrar på termometrar och dramatiska rubriker, i stället för att ta itu med det som verkligen kan göra skillnad. Här pekar bloggen på några enkla men avgörande riktningar:
sluta överproducera mat, kläder och prylar,
laga och läk jorden genom regenerativt jordbruk, plantering av träd och vård av haven,
välj energilösningar som fungerar långsiktigt, snarare än att jaga snabba symbolåtgärder.
Just detta är kärnan i 100-årsprincipen.
Avslutande hälsning
Hoppas att du fann inlägget intressant!
📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).
Hälsningar från dagens skribent!
Marita Bladh 🌿
Ordf. Bonuspartiet
Om Marita
Genom årtionden har jag sett Sverige i många skepnader – "the good, the bad, the ugly", som man säger.
Jag har extremt mycket livserfarenhet. Änka och ensamstående småbarnsmamma (då), "Empty nester" (nu). Jag har burit barn, hem, jobb och sorg – ofta samtidigt. Älskar hundar och att vara ute i skogen och plocka svamp.
Har arbetat i kommunala, regionala och globala organisationer, drivit flera olika företag och vunnit pris för ett. Projektledare, coach och samtalsspecialist - för att jag älskar äkta samtal som leder till förändring, lärdom och insikter.
Jag tror på hjärta, förnuft, mod – och att Sverige kan bli blomstrande, rättvist och bra för alla. Därför skriver jag och därför har jag startat Bonuspartiet - ett parti som inget annat, baserat på en idé och längtan sedan 80-talet!
Marita
Bloggen är skriven i samarbete med ChatGPT - fel kan förekomma.
Lagar och rekommendationer kan ha ändrats när du läser detta.
Kommentarer