Koldioxidlagring i Nordsjön – Miljöräddare eller klimatbluff som nästa generation får städa upp?
- Marita Bladh
- 31 juli
- 6 min läsning
En blogg av Marita Bladh angående koldioxidlagring, så kallad CCS-teknik.
CCS (Carbon Capture and Storage) kan ha en roll i tunga industrier där utsläppen är svåra att få bort – som cement eller stål. Men när tekniken används för att rättfärdiga fortsatt förbränning av biobränslen, handlar det inte längre om nödvändig klimatpolitik. Det handlar om att bevara ett system vi borde ha lämnat bakom oss.
Bloggens utgångspunkt:
"Ett svenskt miljardprojekt inom koldioxidlagring, så kallad CCS-teknik, ses som avgörande för EU:s klimatmål, skriver Dagens Industri. I en intervju med DI lyfter EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra fram fjärrvärmebolaget Stockholm Exergis anläggning i Värtahamnen som ett föredöme." Omni. Publicerad 23 juli
! Den senaste jordbävningen vid Kamchatkahalvön i Ryssland (30/7-25), som uppmätte magnitud 8,8, är en påminnelse om hur lite kontroll vi faktiskt har över jordens krafter. Skalvet utlöste tsunamivarningar över hela Stilla havet och påverkade allt från Ryssland och Japan till Hawaii, Alaska och västkusten i USA.
Och även om Nordsjön inte är känd för stor seismisk aktivitet, kan ingen garantera att liknande geologiska händelser inte sker i framtiden – särskilt inte över ett tidsperspektiv på 50 eller 100 år. Det är en osäkerhet som måste vägas in när vi överväger att lagra miljontals ton koldioxid i havsbottnens berggrund.
Alltför ofta har vi de senaste åren hört politiker säga: "- Vi har varit naiva."
Jag säger: Vi har inte råd att vara naiva i denna fråga!
Att dumpa koldioxid i Nordsjön – är det verkligen sund klimatpolitik?
EU:s klimatkommissionär kallar det ett föredöme. Svenska staten pumpar in miljarder. Stockholm Exergi bygger en storskalig anläggning för att fånga in och lagra koldioxid från biobränslen i Värtahamnen. Och var ska koldioxiden ta vägen?
Jo, till Nordsjön.
Det låter kanske tekniskt avancerat. Hoppingivande, säger vissa. Men vi måste våga ställa den obekväma frågan: Vad är det vi egentligen håller på med?
Och varför känns det mer som att vi dumpar våra problem i havet än att vi löser dem?
CCS – Plåster på ett system som borde ha fasats ut för länge sen
CCS (Carbon Capture and Storage) marknadsförs som en lösning på klimatkrisen – men i själva verket är det ett tekniskt avancerat sätt att slippa ändra på det som verkligen kräver förändring. Stockholm Exergis anläggning fortsätter att elda biomassa – ofta skogsrester – i stor skala. Sedan ska koldioxiden fångas in och skickas med fartyg för att pumpas ner i gamla olje- och gasfält under Nordsjöns botten.
Man kallar det: "Negativa utsläpp"
Men i realiteten fortsätter vi elda, bygga och förbruka – nu med en ny container i kedjan: Nordsjön som soptipp för vår skuld.
Biobränslen + CCS = klimatlogik på lånad tid
Hela idén bygger på att biobränslen är “klimatneutrala”. Eftersom skogen ändå växer upp igen, menar man, så kan koldioxiden fångas in och lagras – och då har vi inte bara noll utsläpp, utan till och med minusutsläpp. Men detta är en teoretisk konstruktion, inte en verklig klimatvinst. Biobränslen är bara klimatneutrala om man ignorerar:
Utsläppen från avverkning, transporter och torkning
Att skogens koldioxidupptag minskar när den huggs ner
Att det tar årtionden innan ny skog återställer balansen – tid vi inte har
Att kalla det här för “negativa utsläpp” är att marknadsföra en illusion – och att sälja in havsbotten som en lösning är inte att ta sitt klimatmansvar, varken nu eller för framtiden.
13 miljarder – för att kunna fortsätta elda?
Projektet kostar minst 13 miljarder kronor. Utan att räkna in drift, transporter, nya terminaler, fartyg och ett framtida juridiskt ansvar för vad som händer med CO₂:n nere i havsbotten.
Så vad är det vi egentligen betalar för?
En teknik som inte angriper utsläppen vid roten
En lösning som kräver en ny global logistikapparat för koldioxid
Ett energisystem som vi egentligen borde ha ersatt
Och under tiden investerar vi inte i det som faktiskt fungerar – lokal solenergi, energieffektivisering, elektrifiering av industrier, nya affärsmodeller för lågenergibostäder.
I stället satsar vi på att skicka gas till havs – i tron att det är framtidens klimatpolitik.
⚠️ Nordsjön som klimatpolitisk garderob
CCS fungerar utmärkt som politiskt alibi. Det låter handlingskraftigt. Det skapar snygga diagram. Det passar in i maktens språk. Men det är också ett klassiskt undvikandebeteende som förvandlar Nordsjön till ett klimatets soprum, en symbol för att vi hellre förflyttar problemet än förändrar oss själva. Och vi riskerar att binda fast oss vid dyr, komplex teknik – i stället för att prioritera enkel, billig, snabb klimatnytta här och nu.
Slutsats: Vi dumpar gas i havet – och kallar det framtid
Stockholm Exergis CCS-satsning är inte en lösning – det är ett dyrt försvarstal för ett energisystem som borde ha fasats ut. Att skicka koldioxid till Nordsjön är inte visionärt. Det är klimatpolitikens motsvarighet till att gömma smutsen under mattan och säga att man har städat.
Vi måste våga erkänna att CCS inte är neutral teknik – det är ett val. Och valet just nu är att fortsätta elda, fortsätta skjuta upp, och fortsätta hoppas att Nordsjön inte börjar bubbla tillbaka det vi en gång pumpade ner.
Bonuspartiets 100-årsprincip™
100-årsprincipen™ innebär att varje samhällsbeslut bör hålla i minst ett sekel, att beslut ska vara reversibla, att vi ska lämna världen i bättre skick än vi fann den - och att vi ska ge nästkommande generationer inflytande över sin samtid.
Är 100-årsprincipen tillämpbar här?
Ja!
– Är det hållbart att pumpa ner gas i havsbotten?
Nej!
För om vi accepterar ett energisystem där:
Vi fortsätter elda biomassa i stor skala
Vi lägger miljarder på att fånga in gas vi själva släppt ut
Vi pumpar ner den i gamla olje- och gasfält och hoppas att den stannar där
Vi överlåter långsiktigt ansvar på framtida generationer
…då är det absolut inte ett system som kommer att hålla i 100 år.
Det är ett system som är byggt för att slippa göra riktiga förändringar just nu – inte för att bygga framtidens klimatlösningar.
Ett verkligt 100-årsbeslut är ett beslut som:
Minskar behovet av energi, istället för att bara hantera dess biverkningar
Gör samhället mer självförsörjande, inte mer beroende av fartyg och havsterminaler
Bygger upp markens och skogens kapacitet att ta upp koldioxid, istället för att tävla med naturen i att fånga in den
Ger människor verktyg och resurser att leva klimatvänligt, snarare än att skapa illusioner om “negativa utsläpp”
Att gräva ner gas i havsbotten och kalla det framtid är inte ansvarsfull klimatpolitik!
Vad kan man göra istället?
SOLENERGI: I stället för att investera miljarder i att fånga in och lagra koldioxid under havsbotten finns redan välfungerande metoder som ger snabbare och säkrare klimatnytta. Solenergi är en av de mest tillgängliga och beprövade lösningarna – när solceller installeras på byggnader reduceras utsläpp direkt, utan mellansteg eller komplex logistik.
ENERGIEFFEKTIVISERING: Energieffektivisering är ett annat kraftfullt verktyg. Genom bättre isolering, smartare ventilation, styrsystem och uppgraderade fastigheter minskar energianvändningen markant – ofta till en bråkdel av kostnaden för storskalig teknik som CCS. Klimatvinsten sker omedelbart, samtidigt som den ekonomiska besparingen gör insatsen självbärande.
GRÖN VÄTGAS: Inom industrin finns möjligheten att byta ut fossila bränslen mot fossilfri vätgas, särskilt i processer som ståltillverkning där utsläppen är svåra att komma åt med andra medel. Genom att elektrifiera processerna och använda grön vätgas skapas varor med minimalt klimatavtryck – utan att restprodukterna behöver föras bort och grävas ner.
Gemensamt för dessa alternativ är att de angriper utsläppen vid källan, kräver mindre infrastruktur, ger lokala samhällsvinster och innebär verklig omställning – inte bara en avancerad hantering av symptomen.
Jämförelse: CCS vs solenergi och effektivisering
När man ställer alternativen bredvid varandra framstår CCS mer som en dyr nödlösning än som en framtidsinvestering.
Aspekt | CCS (t.ex. Stockholm Exergi) | Solenergi/Energieffektivisering |
Investeringskostnad | Minst 13 miljarder SEK (utan drift) | Från 50 000 kr per villa (solceller), lägre för effektivisering |
Klimatnytta | Teoretiskt “negativa utsläpp” – men beroende av komplex logistik och risker | Direkt minskade utsläpp, inga transporter eller lagring krävs |
Tid till effekt | Fullt klar 2027–2030 | Effekt direkt efter installation (månader) |
Teknisk osäkerhet | Hög – oklar långtidssäkerhet för lagring | Låg – beprövad och standardiserad teknik |
Systemeffekt | Möjliggör fortsatt förbränning | Minskar behovet av energiproduktion |
Källhänvisning längst ner i bloggen
AVSLUTNING
Hoppas att du fann inlägget intressant!
📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).
Hälsningar från dagens skribent!
Marita Bladh 🌿
Ordf. Bonuspartiet
Om Marita
Genom årtionden har jag sett Sverige i många skepnader – "the good, the bad, the ugly", som man säger.
Jag har extremt mycket livserfarenhet. Änka och ensamstående småbarnsmamma (då), "Empty nester" (nu). Jag har burit barn, hem, jobb och sorg – ofta samtidigt. Älskar hundar och att vara ute i skogen och plocka svamp.
Har arbetat i kommunala, regionala och globala organisationer, drivit flera olika företag och vunnit pris för ett. Projektledare, coach och samtalsspecialist - för att jag älskar äkta samtal som leder till förändring, lärdom och insikter.
Jag tror på hjärta, förnuft, mod – och att Sverige kan bli blomstrande, rättvist och bra för alla. Därför skriver jag och därför har jag startat Bonuspartiet - ett parti som inget annat.
Vidare läsning
Om CCS och dess begränsningar
Naturvårdsverket (2021): "Koldioxidinfångning och lagring (CCS) – teknisk potential och kostnader"
https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6600/978-91-620-6982-4/
➤ Visar att CCS är dyrt och främst relevant för sektorer där utsläpp inte kan undvikas.
European Environment Agency (2023): "Carbon capture and storage – an overview"
https://www.eea.europa.eu/en/topics/in-depth/carbon-capture-and-storage
➤ Ger en nyanserad bild av CCS, inklusive risker och flaskhalsar.
Chatham House (2021): "Carbon capture is not a get-out-of-jail-free card"
https://www.chathamhouse.org/2021/08/carbon-capture-not-get-out-jail-free-card
➤ Kritisk genomgång av att CCS ofta används för att fördröja omställning snarare än möjliggöra den.
Om biobränslen och klimatpåverkan
IVL Svenska Miljöinstitutet (2020): "Klimatpåverkan från förbränning av biobränslen"
➤ Visar att klimatneutralitet är beroende av tidsfaktorer och markanvändning.
Naturvårdsverket (2023): "Skogsbrukets klimatpåverkan"
https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-till-o/skogsbrukets-klimatpaverkan/
➤ Tar upp minskat koldioxidupptag vid avverkning och tidsfördröjning i återväxt.
Bloggen är skriven i samarbete med ChatGPT - fel kan förekomma.
Lagar och rekommendationer kan ha ändrats när du läser detta.
Kommentarer