När barn förlorar sitt hem – förlorar vi alla
- Anki
- 20 juli 2025
- 4 min läsning
En blogg av Anki – om hur samhället skapar hemlösa barn.
Tänk dig att komma hem från skolan efter en lång dag och få höra att ni måste flytta. Inte för att ni vill, utan för att ni inte har något val. Lägenheten är inte längre er. I ditt rum ska ett nytt barn flytta in...
Detta är verkligheten för hundratals barn varje år i Sverige. Det pågår mitt ibland oss, men vi pratar sällan om de traumatiska följderna detta får.
Våra barn är vår framtid, ändå tillåter vi att de vräks och lämnas utan det mest grundläggande behovet människan har - en bostad.
När tryggheten försvinner
En vräkning är mer än en juridisk process, det är ett uppbrott. En chock. Ett abrupt slut på det som varit vardag.
För barn innebär det att ryckas upp från skola, kompisar och fritidsaktiviteter. De förstår ofta inte vad som händer, de vet bara att de inte får vara kvar där de känner sig hemma.
Kanske kommer de hem en dag och ställs inför ett slutgiltigt faktum...
"Mamma sa att vi skulle flytta. Hon försökte låta glad. Som att det var ett äventyr. Men jag såg att hon grät på toaletten. " – Erik, 9 år (baserat på verkliga berättelser från barnrättsorganisationer)

Ett löfte som bröts
År 2008 antog Sverige en nollvision: Inga barn ska vräkas. Det var en stark signal. Myndigheter, hyresvärdar och socialtjänst började arbeta tillsammans för att hitta lösningar innan familjers situationer gick för långt.
Till en början fungerade det. Vräkningar där barn var inblandade minskade. Men efter 2018 vände trenden. Idag är vi tillbaka på nivåer vi inte sett på över ett decennium.
Vräkta barn per år:
År | Antal barn som förlorade sitt hem |
2018 | ca 460 |
2022 | ca 540 |
2023 | ca 610 |
2024 | 711 barn |
(Källa: Kronofogdens pressmeddelande)
Detta motsvarar nästan två barn varje dag.
Orsak: Det handlar sälla om ett lyxliv som inte går att finansiera. I över 90 procent av fallen beror vräkningarna på obetalda hyror, ibland är skulden endast några tusen kronor.
Vem drabbas?
Det är framför allt ensamstående föräldrar, ofta mammor, som vräks tillsammans med sina barn. Många arbetar och kämpar varje månad för att få pengarna att räcka.
Men när hyran kanske tar över halva inkomsten, när elräkningen stiger och maten kostar mer – då räcker det inte alltid till.

Vräkningar sker i hela landet, men är vanligast i storstäderna. I Stockholm, Malmö och Göteborg är bostadsbristen värst men även mindre kommuner saknar skyddsnät. Vissa kommuner agerar tidigt – andra väntar tills det är för sent.
Vad händer efteråt?
När ett barn vräks försvinner inte bara bostaden. Strukturer försvinner, liksom tillhörighet och trygghet. För många barn kan det vara början på en lång period av hemlöshet eller otrygg boendesituation.
Forskning visar att barn som vräks har över dubbelt så stor risk att senare placeras i familjehem eller institutionsvård. Många hoppar mellan skolor, vissa slutar prata eller leka - ofta utvecklar barnen överlevnadsstrategier som inte kommer att gynna dem i framtiden.
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har länge varnat för att bostadsosäkerhet ökar risken för psykisk ohälsa – ångest, depression, självskadebeteende. Och konsekvenserna stannar inte i barndomen. Barn som upplevt vräkning har även som vuxna ökad risk för arbetslöshet, bostadsproblem och psykisk ohälsa. Ett enda uppbrott kan sätta igång en livslång kedja av händelser.
Barnets rätt till ett hem
Sverige har skrivit under FN:s Barnkonvention – och sedan 2020 är den svensk lag. I artikel 27 står det tydligt: varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard, där bostad är en del av det.
Ändå vräks hundratals barn varje år. Det är inte bara en tragedi – det är ett brott mot deras rättigheter.

Vad görs – och vad krävs?
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga varför barn fortfarande vräks, och hur utvecklingen kan vändas. Uppdraget ska redovisas senast 2027.
Det är ett viktigt steg – men barn kan inte vänta i två år på trygghet. Experter inom socialt arbete, barnpsykologi och bostadsforskning är eniga: det är inte en kunskapsbrist – det är en viljebrist.
Det som krävs är tydligt:
Tidiga insatser från kommuner innan skulder växer.
Stöd till ensamstående och låginkomsttagare som riskerar att bli bostadslösa.
Lagstadgat skydd för barns rätt till bostad.
Nationella riktlinjer för hur kommuner ska agera när barn riskerar att drabbas.
Att samhället säger: vi accepterar inte att barn blir hemlösa i ett av världens rikaste länder.
Vad kan vi som medmänniskor göra?
Det här är inte bara en fråga för politiker. Det är en fråga för oss alla. Här är några saker du kan göra:
Dela kunskapen – många vet inte att barn vräks i Sverige idag.
Ställ frågor till din kommun – vad gör de för att förhindra barnvräkningar?
Stöd organisationer som Rädda Barnen, Stadsmissionen, Majblomman.
Prata med barn och unga i din närhet – visa att du ser dem.
Använd din röst i samhällsdebatten – skriv, dela, påverka.
Våra barn är vår framtid
Vi säger ofta att barnen är vår framtid. Men hur trygg blir framtiden, om barnen inte ens kan känna sig trygga i sin nutid?
När ett barn förlorar sitt hem, förlorar vi alla något. Ett samhälle som tillåter att barn blir hemlösa förlorar inte bara sin medmänsklighet – det förlorar sin riktning.
Ett hem är inte en lyx. Det är en rättighet. Och det är vårt ansvar att se till att varje barn i Sverige får behålla sitt.

Hur tänker du?
"Vi säger att barn är vår framtid. Men om vi inte skyddar deras nutid, hur trygg blir då framtiden?"
AVSLUTNING
Tack för att du har läst mitt blogginlägg - hoppas att du fann det intressant och angeläget!
📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).
Hälsningar från dagens skribent!
Anki 🌻
Om Anki Min respekt för livet sträcker sig långt utanför människan – djur och natur har varit mina följeslagare genom hela livet. Jag tror att hur vi behandlar det sårbara säger något avgörande om vilka vi är – både som människor och som samhälle. Jag är en do'er med båda fötterna i verkligheten. Har jobbat med administration, lärt mig hur företag fungerar – ekonomi, struktur och ansvar – och fått en gedigen förståelse för det som bär vardagen, inte bara visionerna. För mig handlar politik inte om makt, utan om människor. Om att lyfta dem som blivit förbisedda och bygga ett samhälle där fler får plats. Nyligen tog jag dessutom C-körkort – för i min bok blir man aldrig för gammal för nya äventyr. Jag tror på värme, sunt förnuft och på att erfarenhet ska räknas – inte räknas bort. |










Kommentarer