Trålning - den osynliga döden i våra hav

Anki
23 juli
7 min läsning

En blogg av Anki om hur trålning skadar både fiskbestånd och det känsliga marina livet – och hur våra fiskemetoder berövar kommande generationer möjligheten att leva fria från konsekvenserna av hur vi förstör haven idag.

- Jag stod vid klipporna en tidig morgon och såg ut över havet. Det såg fridfullt ut – som om inget hänt. Men under ytan vet jag att det inte längre är tyst. Fiskar försvinner. Bottnar rivs upp. Koraller som vuxit i tusentals år blir förstörda på bara några minuter. Det är lätt att tro att havet är oändligt. Men det är inte sant! Det som förstörs nu kanske aldrig kommer tillbaka.

Alla våra hav tillsammans täcker över 70 procent av jordens yta. Under den glittrande ytan myllrar det av liv – från mikroskopiskt plankton till valar större än bussar. Men något hotar den här världen, och det sker i det tysta.

Det kallas trålning och är en fiskemetod där stora nät dras genom havet. I vissa fall släpas de längs botten, i andra genom öppet vatten.

Särskilt bottentrålning orsakar stor skada på livet i haven. Den rubbar hela ekosystem, förstör livsmiljöer – och hotar vår framtid. Metoden används ofta för att fånga torsk, sej, sill, räkor och andra arter.

I den här texten får du veta vad trålning är, varför den sker, hur den påverkar haven – och vad vi kan göra åt det.

Detta har införts i Sverige 2025 - men det räcker inte!

Får jag inte plocka en blomma – men trålare får riva upp havsbotten?

I en nationalpark på land får du inte plocka en blomma, ta med en sten eller störa ett djur. Men i våra marina nationalparker och skyddade havsområden har det länge varit tillåtet att använda en av de mest destruktiva fiskemetoderna vi känner till – bottentrålning.

Det är först från juni 2025 som Sverige inför ett förbud mot bottentrålning i vissa skyddade områden till havs. Det är ett steg i rätt riktning – men det räcker inte.

Undantag kan fortfarande ges, och många områden förblir helt oskyddade. Trålgränsen, som ska skydda kustnära ekosystem, kan kringgås.

Så medan vi skyddar blomman på land, lämnar vi fortfarande många känsliga miljöer på havsbotten oskyddade.

Det är som att ha en nationalpark där man förbjuder bärplockning – men tillåter skogsskövling med grävmaskin.

Trålning är den vanligaste fångstmetoden – den innebär ett stort lidande för fisken

Trålning används i stor skala världen över. Den är effektiv – men också brutal. Fisken fångas i enorma mängder, pressas tätt ihop i näten, skadas, kvävs eller dör av stress. Många dör långt innan de når ytan. För den enskilda fisken innebär trålning ett stort lidande – något som ofta glöms bort i debatten.

Var i världen trålas det mest?

Trålning sker i nästan alla världens hav, men är särskilt utbredd i:

Nordsjön och Atlanten – runt Norge, Island och Storbritannien
Nordvästra Stilla havet – nära Kina, Ryssland och Japan
Sydamerika – särskilt utanför Peru och Argentina
Västafrika – där stora utländska trålare ofta fiskar nära kusten
Sveriges västkust och Östersjön

Ofta sker det långt från allmänhetens ögon – men konsekvenserna når oss alla.

Hur trålning raserar havets näringskedja

Haven är inte oändliga. De är känsliga system där allt liv hänger ihop. Alla arter – från plankton till valar – ingår i ett nät av beroenden. Om vi tar bort för mycket från en nivå, riskerar hela kedjan att brytas.

Så här ser en förenklad näringskedja ut:

Växtplankton – små växtliknande organismer som fångar solljus
Djurplankton – äter växtplankton
Småfisk och kräftdjur – som sill, tobis och räkor
Större fiskar – till exempel torsk och sej
Rovdjur och havsdäggdjur – som hajar, sälar och valar
Människan – som fiskar på alla nivåer i kedjan

När bottentrålning tar stora mängder av både bytesdjur och rovdjur, lämnas ekosystemet i obalans. Det är som att riva ut slumpmässiga sidor ur en bok – till slut blir berättelsen omöjlig att förstå.

När trålningen tar upp fisk från flera steg i kedjan skapas en dominoeffekt. Rovfisk svälter. Yngel får ingen skyddad uppväxtplats. Bottnen blir livlös. Balansen rubbas – och återväxten uteblir.

Skadorna trålning orsakar

Trålning är som att dra en bulldozer genom en blomsteräng. Här är några av dess effekter:

1. Förstörd havsbotten

Koraller, sjögräs, svampar – allt rivs upp. Det tar årtionden att återhämta. Vissa rev förstörs för alltid.

2. Bifångst

Trålnät är inte selektiva. Sköldpaddor, tumlare, hajar och småfisk fångas – ofta i onödan och dör.

3. Överfiske

När man fiskar snabbare än arterna hinner föröka sig uppstår kris. Torsken i Östersjön är ett exempel, få lever och växer till vuxen ålder.

4. Förstörda lekområden

Trålning sker ibland där fiskarna leker och släpper sin rom. Ägg och yngel dör. Resultatet: inga nya generationer.

5. Klimatpåverkan

När havsbottnen rivs upp av bottentrålning kan kol som legat lagrat i sedimenten i tusentals år frigöras och bidra till ökade koldioxidutsläpp. Ett osynligt men allvarligt klimathot.

Varför sker trålning trots skadorna?

Kort sagt: pengar. Stora industrifartyg vill maximera fångsten. Trålning är billig och effektiv – på kort sikt.

Ofta får trålningen stöd av regeringar och subventioner. Och på många håll i världen är kontrollen svag eller obefintlig.

Hur människor påverkas av trålning

I länder som Senegal, Ghana och Sierra Leone ser vi en orättvisa växa fram. Stora trålare från Europa eller Asien fiskar där lokala fiskare tidigare kunde försörja sina familjer. Nu kommer de hem med tomma nät – och förlorar allt.

Det drabbar hela samhällen. Kvinnor som säljer fisken på marknaden förlorar sin inkomst. Matbrist, arbetslöshet och migration följer.

Vad händer med våra fiskar?

Torsken i Östersjön: Nära kollaps. För få överlever till vuxen ålder.
Räkor: Deras livsmiljö förstörs av bottentrålning.
Sill och skarpsill: Viktiga för andra arter – men fiskas hårt och minskar.
Yngel: Ofta fångas de av misstag. Då försvinner framtidens fiskar.

Det här är inte ett enstaka problem. Det är ett systemfel.

Visste du att...

Varje år dumpas över 10 miljoner ton bifångst.

Vissa korallrev är äldre än pyramiderna.

Över 90 % av världens fiskebestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade – vilket betyder att det inte finns utrymme att öka fisket utan att riskera total kollaps.

Även om du aldrig sätter foten på en fiskebåt påverkas du. Havet ger oss mat, syre, klimatbalans – och en livsmiljö för miljoner arter. När havet dör, dör mer än bara fisk.

Vad kan vi göra?

Det finns hopp. Men vi måste agera – nu. Här är 5 viktiga steg:

1. Skydda fler känsliga havsområden

Inför trålförbud vid korallrev, lekområden och djuphav. Skapa fler marina reservat.

2. Inför hårdare regler och kontroll

Fiskekvoter måste respekteras. Olagligt fiske måste stoppas. Länder måste samarbeta.

3. Stöd småskaligt fiske

Lokala fiskare använder ofta mer skonsamma metoder. De behöver stöd, inte konkurrens från industrifartyg.

4. Välj hållbart som konsument

Köp fisk med märkning som MSC, KRAV eller ASC. Undvik rödlistade arter. Fråga var fisken kommer ifrån.

5. Sprid kunskap och påverka

Prata om problemet. Dela fakta. Kontakta politiker. Var en röst för haven.

Går det att läka havet?

Ja – men det kräver tid, vilja och modiga beslut.

Havsbottnar kan återhämta sig – men det tar årtionden.
Fiskbestånd kan växa igen – om de får vila.
Ekosystem kan repareras – om vi slutar skada dem.

Men vissa saker, som förstörda korallrev, kommer aldrig tillbaka.

Vi måste agera innan det är för sent.

Varför är skadorna ofta obotliga?

Vissa koraller växer väldigt långsamt – bara 1–3 millimeter per år.
Det kan ta hundratals till tusentals år att bygga upp ett rev.
När revet är borta försvinner också hela det ekosystem som levde där: fiskar, kräftdjur, svampdjur och många andra arter.

En studie visade att vissa djuphavskoraller i Nordatlanten var över 4 000 år gamla. När de förstörs av trålning är det i praktiken oåterkalleligt.

Slutsats: Ett val för framtiden

Trålning är ett kraftfullt verktyg – men också ett av de största hoten mot havens hälsa. När vi fiskar snabbare än naturen klarar, rubbar vi balansen i hela ekosystem.

Men vi har ett val.

Om vi skyddar viktiga områden, stödjer hållbart fiske, och sprider kunskap – då kan havet återhämta sig. Vi kan fortfarande välja ett hav fullt av liv, istället för tystnad.

Hur tänker du?

Havet har gett oss mat i tusentals år. Nu är det vår tur att ge något tillbaka.

Bonuspartiets 100-årsprincip™

Är 100-årsprincipen tillämpbar på fiske?

Ja!

När det gäller hur vi använder haven – och hur vi fiskar – är principen inte bara tillämpbar. Den är avgörande.

För om vi accepterar ett fiskesystem där:

arter fiskas till kollaps
havsbotten skrapas sönder
ekosystem går förlorade
fiskbestånd försvinner snabbare än de hinner återhämta sig

…då är det inte ett system som håller i 100 år. Det håller knappt i 10.

Men det slutar inte där!

När vi tömmer haven på småfisk och planktonätare påverkas hela näringskedjan – inklusive framtidens möjligheter att leva av havet.

Vi vet redan att bottentrålning förstör känsliga livsmiljöer. Vi vet att rovfiskar som torsk och havsabborre minskar dramatiskt. Men vi vet inte vad som händer med havens balans om 100 år – när vi fiskat på varje nivå i kedjan, utan hänsyn till helheten.

Vi vet inte hur framtidens människor påverkas av att vi förstörde deras chans till hållbart fiske – och ändå behandlar vi haven som om det inte spelar någon roll.

AVSLUTNING

Tack för att du har läst mitt blogginlägg - hoppas att du fann det intressant och angeläget!

📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).

Hälsningar från dagens skribent!

Anki 🌻

Om Anki

Min respekt för livet sträcker sig långt utanför människan – djur och natur har varit mina följeslagare genom hela livet. Jag tror att hur vi behandlar det sårbara säger något avgörande om vilka vi är – både som människor och som samhälle.

Jag är en do'er med båda fötterna i verkligheten. Har jobbat med administration, lärt mig hur företag fungerar – ekonomi, struktur och ansvar – och fått en gedigen förståelse för det som bär vardagen, inte bara visionerna. För mig handlar politik inte om makt, utan om människor. Om att lyfta dem som blivit förbisedda och bygga ett samhälle där fler får plats.

Nyligen tog jag dessutom C-körkort – för i min bok blir man aldrig för gammal för nya äventyr. Jag tror på värme, sunt förnuft och på att erfarenhet ska räknas – inte räknas bort.

Bloggen är skriven i samarbete med ChatGPT - fel kan förekomma.

Lagar och rekommendationer kan ha ändrats när du läser detta.

Källor och vidare läsning

Trålning och dess påverkan:

Havs- och vattenmyndigheten (2024). Bottentrålning i Sverige – miljöpåverkan och reglering.www.havochvatten.se
Oceana (2023). Bottom trawling in Europe’s marine protected areas.europe.oceana.org
WWF Sverige. Fiskguiden – bedömning av hållbart fiske.www.wwf.se/fiskguiden

Överfiske och fiskbestånd:

FAO (2022). The State of World Fisheries and Aquaculture – SOFIA Report.www.fao.org
ICES (Internationella havsforskningsrådet) – årliga beståndsbedömningar för Östersjön och Nordsjön.www.ices.dk

Bifångst och dumpning:

European Commission (2021). The landing obligation and discards.ec.europa.eu
Marine Stewardship Council. Vad är bifångst?www.msc.org

Social påverkan i Afrika:

Greenpeace Africa (2022). Feeding the few – how industrial trawlers devastate West African livelihoods.www.greenpeace.org/africa
The Guardian (2021). Foreign fishing fleets depleting African fish stocks.www.theguardian.com

Fiskmjöl och djurfoder:

IFFO (The Marine Ingredients Organisation). Fiskmjöl och fiskolja – användning i foder.www.iffo.com
Naturskyddsföreningen (2023). Fiskmjölets baksida – mat till djur istället för människor.www.naturskyddsforeningen.se

BLOGG