Våra drömmars strand - Mälaren en sjö i kris
- Anki
- 16 juli
- 5 min läsning
Uppdaterat: 20 juli
En blogg av Anki:
En personlig berättelse om Mälarens kris och vad vi måste göra - nu!
Jag är född och uppvuxen i Västerås. För mig har vattnet alltid varit mer än bara en naturresurs – det har varit vila, lek, glädje och drömmar. Småbåtshamnen vid Västeråsfjärden var mitt andra hem som barn. Jag gick längs kajerna, lyssnade på måsarnas skrik, fotade öarna och drömde om att en dag ha en egen båt förtöjd där.
Men något har förändrats. Jag går fortfarande dit – promenerar, fotograferar, filmar – men absolut inte med samma känsla som förr.
Nu möts jag av en unken lukt redan innan jag når vattnet.
Ytan är brungrumlig, bubblor stiger upp från botten. Döda fiskar flyter bland plastpåsar och sopor. Det här handlar inte bara om hur det ser ut - det är en storskalig ekologisk kris!
Avloppsvatten i vår dricksvattentäkt
Jag har hört talas om bräddningar från reningsverket. Det är när orenat, eller bara delvis renat, avloppsvatten släpps rakt ut eftersom systemet inte hinner med, vid kraftigt regn eller snösmältning. Det här bekräftas i kommunens egna rapporter - och ja, det sker även på andra håll i landet.
För mig, som vuxit upp med den här platsen som något levande och värdefullt, gör det väldigt ont. Jag går inte dit lika ofta längre. Lukten, synen, känslan – det påverkar mig för mycket. Men jag kan inte blunda. Något måste göras.
Hur kan myndigheter tillåta att en vacker och viktig sjö förgiftas?
Fakta:
Mälaren är dricksvattenkälla för över två miljoner människor. Ändå ser vi nu en fullständigt alarmerande utveckling:
Svartån, som rinner genom Västerås, har endast "måttlig ekologisk status".
Västeråsfjärden har uppmätt förhöjda halter av:
Kvicksilver, PCB och dioxiner i fisk.
PFAS, flamskyddsmedel och läkemedelsrester i vattnet.
Plast och tungmetaller i bottensedimenten.
Bräddningar innebär att orenat avloppsvatten släpps ut vid regn och överbelastning.
Algblomning, syrebrist och döda fiskar tyder på att ekosystemet är på väg att kollapsa.
Källor: Länsstyrelsen i Västmanland, Mälarens Vattenvårdsförbund, Vattenråd i Väst
Decennier av vanvård!
Bottnarna i Västeråsfjärden och Svartån är förorenade av decennier av utsläpp. Där ligger gifter som PCB, kvicksilver, DDT, PAH, PFAS och TBT – begravda, men långt ifrån oskadliga.
Om dessa sediment rörs upp utan rätt teknik kan det få allvarliga följder:
Gifter kan spridas med vattenströmmarna.
De riskeras att tas upp av plankton, fiskar och fåglar – och förgiftar hela näringskedjan.
Människor som badar, fiskar eller får sitt dricksvatten från Mälaren riskerar sin hälsa.
Syrebrist kan förvärras när organiskt material frigörs från botten.
Att röra dessa bottnar utan plan är som att riva en asbestvägg utan skyddsmask.
Vi måste rädda Mälaren och Svartån!
Vi som lever här och nu äger inte sjöar och vattendrag,
vi är skyldiga att förvalta dem väl åt våra barn och barnbarn.
För att rädda Västeråsfjärden och Mälaren krävs ett noggrant, vetenskapligt förankrat arbete.
Vi föreslår följande steg:
Provtagning i flera sedimentlager – för att kartlägga föroreningarnas djup och omfattning.
Riskanalys och spridningsmodellering – med hjälp av avancerade simuleringar.
Skyddad muddring (sluten teknik) – där föroreningar sugs upp utan att spridas.
Kapsling eller täckning (in situ) – där botten binds med rena material.
Säker transport till godkänd deponi – inget får dumpas tillbaka i naturen.
Vår vision: Klart vatten och en levande fjärd
Vi drömmer om ett Västerås där barnen kan springa barfota på bryggan och doppa fötterna i klart, friskt vatten. Där småfisk glittrar i stim under ytan, och där vassens sus blandas med skratt, fågelkvitter och sommarvind.
Där det doftar tång och solvarmt trä – inte av avlopp, alger och ruttnande bottenslam. Vi vill att framtidens generationer ska få samma barndomsminnen som vi hade – eller ännu bättre.
Ett Västerås där Mälarens vatten åter är en källa till liv, inte oro. Där Västeråsfjärden sjuder av fisk, fåglar, båtar – och framtidstro.
Det är fullt möjligt. Men det kräver att vi tar ansvar – nu.
Våra krav: Handling – inte mer förhalning
Ett saneringsprogram i samarbete med Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten.
Statlig och EU-finansiering för att skydda Mälarens dricksvatten.
Full insyn, lokal dialog och tydlig information innan något arbete påbörjas.
100-årsprincipen™ - ett initiativ av Bonuspartiet
100-årsprincipen™ innebär att varje beslut ska stå sig i minst ett sekel och lämna jorden i bättre skick än vi fann den. Tillämpning:
Gynnar det Sverige om 100 år?
Är det reversibelt?
Ger det kommande generationer inflytande?
Tillämpning: Västerås, Mälaren, vårt vatten.
❌ Dagens hantering av Mälaren bryter mot 100-årsprincipen
1. Gynnar det Sverige om 100 år?
Mälaren är dricksvattenkälla för över två miljoner människor. Men idag tillåts bräddningar av avloppsvatten direkt i vattendragen – ibland flera gånger per år. Det gynnar inte Sverige om 100 år att systematiskt förgifta sin viktigaste sötvattentäkt. Vi vet att gifterna i fisk, vatten och bottensediment – kvicksilver, PFAS, PCB, läkemedelsrester – finns kvar i decennier. Det är inte att lämna vattnet i bättre skick. Det är att vänta ut en kollaps.
2. Är det reversibelt?
De föroreningar som lagrats i botten under 1900-talet – PCB, dioxiner, DDT, tungmetaller – ligger kvar. De kan inte enkelt tas bort. Och om de rörs upp utan rätt teknik kan hela ekosystem förstöras. Det är inte reversibelt. Det är som att riva upp ett giftigt arkiv utan skyddshandskar. Bräddningar vid regn är ett tecken på att vi bygger städer snabbare än vi uppgraderar avlopp. Den skada som sker i dag blir nästa generations saneringsproblem.
3. Ger det kommande generationer inflytande?
Besluten om Mälarens vatten tas bakom skrivbord, ofta långt från stranden. Hur många barnfamiljer i Västerås vet att deras badvatten ibland blandas med orenat avlopp? Hur många unga ges möjlighet att delta i beslut om hur vattnet de växer upp vid ska behandlas? Barnen får leva med följderna – men hade ingen chans att säga nej.
4. Kortsiktig hantering – långsiktig förgiftning
Avloppssystemet byggdes för en annan tid. I dag pressar vi det över gränsen – och hoppas att naturen ska hantera resten. Men Mälaren säger ifrån: med syrebrist, algblomning, döda fiskar. Det är inte hållbarhet. Det är underlåtenhet med lång halveringstid.
AVSLUTNING
Tack för att du har läst mitt blogginlägg - hoppas att du fann det intressant och angeläget!
📩 Prenumerera på bloggen, dela vidare och kommenterar gärna (respektfullt).
Hälsningar från dagens skribent!
Anki 🌻
Om Anki Min respekt för livet sträcker sig långt utanför människan – djur och natur har varit mina följeslagare genom hela livet. Jag tror att hur vi behandlar det sårbara säger något avgörande om vilka vi är – både som människor och som samhälle. Jag är en do'er med båda fötterna i verkligheten. Har jobbat med administration, lärt mig hur företag fungerar – ekonomi, struktur och ansvar – och fått en gedigen förståelse för det som bär vardagen, inte bara visionerna. För mig handlar politik inte om makt, utan om människor. Om att lyfta dem som blivit förbisedda och bygga ett samhälle där fler får plats. Nyligen tog jag dessutom C-körkort – för i min bok blir man aldrig för gammal för nya äventyr. Jag tror på värme, sunt förnuft och på att erfarenhet ska räknas – inte räknas bort. |
Kommentarer